Aktuellt i Politiken

Abbonamento a feed Aktuellt i Politiken Aktuellt i Politiken
Socialdemokraternas nyhetstidning
Aggiornato: 16 min 27 sec fa

Detta vill vi med SSU

Lun, 19/07/2021 - 16:02
Amalia Rud Pedersen, valberednings förslag till förbundsordförande för SSU, och Diyar Cicek, valberednings förslag till förbundssekreterare för SSU.

Det här är en debattartikel. I dessa artiklar är det skribenten som står för innehållet. Här kan du läsa mer om hur vi arbetar: aip.nu/om-aip-media

Den nionde juli fick vi den stora äran att bli valberedningens förslag till ny SSU-ledning. Efter att ha drivit en historisk öppen process på var sitt håll går vi nu fram med en gemensam vision för förbundet.

Under våren har vi i våra respektive kampanjer både pratat om
vikten av en mer lokalt förankrad ung arbetarrörelse, som också på ett tydligare sätt värnar relationen till den unga arbetarklass vi är skapade för att försvara.

Vi ser nu hur dessa perspektiv kompletterar varandra och förenas i en stark vision om att bli Sveriges största lokalpolitiska ungdomsförbund, som gemensamt med de fackliga organisationerna driver på partiet för en politik som möter framtiden.
Denna vision vilar på tre huvudsakliga pelare:

Ett SSU som inger hopp
I våra respektive kampanjer har vi talat om en arbetarrörelse som tappar både förtroende och medlemmar. Vi ser att unga från såväl landsbygd som förort är oroliga inför sin framtid. Samtidigt som många har ett politiskt intresse, kanaliseras inte det till engagemang i politiska partier.

Vi vet att en stark och bred organisation är förutsättningen för att återerövra förtroendet för att politik gör skillnad. SSU ska finnas där oschysta villkor på arbetsplatsen finns, där läxhjälpen inte fungerar och där statens närvaro minskar. Varje ung ska känna att SSU är platsen där frustration omvandlas till förändringskraft.

Vi måste personligen ta fighten mot orättvisorna
Trots att vi haft en S-ledd regering har klyftorna i samhället ökat. Av högern och SD används detta som svepskäl för att ställa grupper mot varandra. Vi vet att svaret i stället ligger i en mer offensiv vänsterpolitik – för klimatet, integrationen och den ekonomiska ojämlikheten i stort.

De senaste åren har dock visat att sådan politik inte är given, utan måste kämpas för. Därför måste vi rusta en ny generation unga förtroendevalda med förmågan att förändra välfärden, inte bara förvalta den.

Medlemmen i fokus i ett demokratiskt SSU
Vi har båda varit med i SSU länge. Genom vårt engagemang har vi sett hur förbundet frigjort sig från falanger och interna konflikter.

Den demokratiseringsprocess som förbundet inledde 2019 har sedan dess följts upp av ett fantastiskt arbete ute i SSU-distrikten. Även sättet vi nu väljer ledning på är historiskt för SSU. Valen som tidigare gjordes i slutna rum av falanger, fattats nu enligt en öppen och transparent process.

Det finns dock en risk att utvecklingen går bakåt om den tillåts stanna upp. Därför vill vi föra demokratiseringen av SSU vidare. Förbundets medlemmar behöver oftare träffas och prata politik över distriktsgränserna mellan kongresserna, fler medlemmar ska ta plats och känna mer makt att påverka.

SSU behövs mer än någonsin.

Ett SSU som ska klara allt detta behöver ett närvarande ledarskap. Därför vill vi så snart kongressen är över påbörja en fysisk turné genom alla SSUs 26 distrikt. Vi vill möta medlemmar, besöka skolor och arbetsplatser, träffa lokala partimedlemmar och fackligt förtroendevalda.

Allt det vi beskrivit ovan har vi resonerat om i förhoppningen att kongressen i augusti ska bli startskottet för ett SSU som tar plats och lever i hela landet, som aldrig backar från en strid och som håller ihop och enat driver på för en ny modig politik.

SSU behövs nu mer än någonsin, och vi är redo att ge SSU vårt allt.

Amalia Rud Pedersenv
alberednings förslag till förbundsordförande för SSU
Diyar Cicek
valberednings förslag till förbundssekreterare för SSU

Bli prenumerant på Aktuellt i Politiken.

Categorie: Svezia

Statsbidragen till kommuner och regioner måste värdesäkras

Gio, 15/07/2021 - 16:28
En äldre befolkning kräver att staten tar ett större ansvar för finansieringen av välfärden.

3–7 november är avgörande för Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti. Det är nämligen då vi har partikongress. 350 ombud från hela landet samlas för att fastställa de stora dragen i partiets politik. Det blir avgörande för vilken politik vi går till val på. Och vi kan inte längre blunda för behovet av att värdesäkra statsbidragen till regioner och kommuner.

”Det Sverige som drabbades av det nya coronaviruset var inte perfekt, med brister i äldreomsorgen, pågående klimatförändringar som påverkar våra barns framtid och revor i den välfärd som ska garantera människors trygghet. Därför ska vi inte återgå till hur Sverige var före krisen. Vi ska bygga något ännu bättre”.

Så beskrev Stefan Löfven den uppgift vi har framför oss när pandemin är över. När pandemin bröt ut, ökade förståelsen för att vi behöver ett starkare samhälle. Revorna i vårt välfärdssystem blev tydliga. Med mindre än hälften av riksdagsmandaten lyckades den S-ledda regeringen förhandla fram stora satsningar på välfärden som är kännbara och statsbidragen har höjts på ett sätt vi inte sett förr.

Allt som allt tillfördes välfärdssektorn 61 miljarder år 2020 och 44 miljarder år 2021. Det är pengar som kommuner och regioner kan använda för att stärka skolan, vården och omsorgen och täcker tre gånger så mycket som de skatteintäkter som uteblir till följd av corona. De generella statsbidragen till kommuner och regioner har dessutom höjts permanent med 22,5 miljarder hittills under den här mandatperioden.

Alla dessa satsningar känns. Men många av de tillfälliga satsningar och reformer som gjordes under pandemin behövs permanent. Vi kan inte gå tillbaka till det Sverige vi hade före pandemin.

Den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning kräver att staten tar ett större ansvar för finansieringen av välfärden. Den statliga skatten har större inslag av progressivitet än den kommunala och regionkommunala skatten som är en platt skatt. Det gör att ju mer som finansieras av statsbidragen desto större andel av välfärden som höginkomsttagarna finansierar via skattsedeln. När statsbidragen inte håller takten med inkomstutvecklingen i samhället, och kommunerna får ett större ansvar, får låg- och medelinkomsttagare stå för en större andel av finansieringen.

Statsbidragen har dock inte värdesäkrats. Deras värde har urholkats över tid genom att de inte räknats upp varje år motsvarande kostnaderna för lön- och prisförändringar, och de har inte heller förändrats i samma takt som demografin. De har helt enkelt halkat efter. I juni 2019 presenterade finansdepartementet en analys av behoven i välfärden, som pekade på ett finansieringsgap för kommun- och regionsektorn som uppskattades uppgå till 90 miljarder år 2026. Det var denna situation vi befann oss i när pandemin bröt ut.

De historiska satsningar inom kommun- och regionsektorn som den S-ledda regeringen gjort är naturligtvis välkomna, men nästa steg måste vara att se till att vi inte går tillbaka till den situation som rådde före pandemin.

De generella statsbidragen måste utökas och sedan värdesäkras över tid genom att de årligen höjs minst motsvarande kostnaderna för lön- och prisförändringar, men också motsvarande kostnaderna för demografiförändringar.

De generella statsbidragen måste utökas och sedan värdesäkras över tid genom att de årligen höjs minst motsvarande kostnaderna för lön- och prisförändringar, men också motsvarande kostnaderna för demografiförändringar. Annars riskerar den svenska modellen att urholkas. Följden blir att kommuner och regioner måste ta ett större ansvar för finansieringen av välfärden, vilket leder till nedskärningar eller en ökad skattebörda för låg- och medelinkomsttagare. Ett sådant systemskifte är inte solidariskt och leder till mer ojämlikhet.

Det är några av de förslag som Socialdemokraterna i Umeå har skickat till partikongressen. Vi anser att dessa reformer är nödvändiga för att minska ojämlikheten och göra Sverige till ett samhälle som är till för alla och inte enbart för dem som har råd att skaffa sig välfärd på egen hand.

Hans Lindberg (S)
kommunstyrelsens ordförande i Umeå
Foto: David Nordlund

 

 

Novalie Lilja
ordförande för Umeå S-kvinnor
Foto: David Nordlund

 

Alejandro Caviedes
ordförande för Socialdemokraterna i Umeå

Bli prenumerant på Aktuellt i Politiken.

Categorie: Svezia

”Alla motioner visar kraften i folkrörelsen”

Mer, 14/07/2021 - 15:23
Socialdemokraternas kongress 2017. Foto: Anders Löwdin

– Det är otroligt häftigt när man sitter med alla kongressmotioner och ser kraften i folkrörelsen, säger Fredrik Lundh Sammeli, en av dem som ingår i gruppen som samordnar arbetet med att skriva svar på 7 000 att-satser inför partikongressen.

I slutet av september ska kongresshandlingarna med svar på alla motioner samt förslag till politiska riktlinjer skickas ut till ombuden. Men om det ligger mycket jobb bakom motionerna så är det också mycket jobb kvar. En stor grupp förtroendevalda och anställda är sysselsatta med att skriva förslag på motionssvar som ska tas upp i verkställande utskottet och partistyrelsen för beslut.

En mindre grupp under ledning av tidigare riksdagsledamoten Leif Jakobsson gör förarbetet åt partistyrelsen. I den ingår även riksdagsledamoten Fredrik Lundh Sammeli och tidigare riksdagsledamoten Anna-Lena Sörenson som båda är ledamöter i partistyrelsen, samt åtta anställda på partikansliet.

Med tusentals motioner och motionsutlåtanden har gruppen sommarlektyren fixad. I skrivande stund har de kommit ungefär halvvägs.

– Vi läser allting. Vi ska kvalitetssäkra förslagen till utlåtanden för att se till att alla att-satser ligger logiskt, att det finns en röd tråd i utlåtandetexterna, att det finns en motivering till alla ställningstaganden och att det stämmer överens med förslaget till politiska riktlinjer, säger Fredrik Lundh Sammeli.

Gruppen sitter i många digitala möten för att gå igenom motionssvaren område för område. Att de har varit aktiva inom olika politikområden själva är enligt honom en fördel, för det handlar ju också om att veta om i vilken utsträckning frågorna redan varit föremål för beslut. Tidigare positioner ska framgå av svaren, är det redan genomfört ska motionen besvaras, eller är det helt nya frågor som väcks.

– Det handlar ju också om att säkerställa att vi inte fattar motstridiga beslut på kongressen. Det är ett enormt omfattande arbete som ligger framför vu och partistyrelsen innan handlingarna ens går till ombuden.

Ylva Säfvelin, ylva.safvelin@aipmedia.se

 

Sänk trappsteget till att bli S-medlem

Socialdemokraterna behöver bli ett mer öppet, nyfiket och effektivt parti.

Det menar Kenneth G Forslund, riksdagsledamot från Kungälv.

Han har skickat in tre motioner med förslag till förändringar i partiets organisatoriska struktur.

Inrätta ett direktmedlemskap i Socialdemokraterna, minska partistyrelsens storlek och tillsätt en ny grupp för tvärvetenskaplig forskningsanalys på det nationella partikansliet.

Det är budskapen i Kenneth G Forslunds motioner till kongressen i november.

– De ska var och en ses i sitt sammanhang, och gör tillsammans att vi blir ett öppnare parti, säger Kenneth G Forslund.

En av motionerna handlar om att inrätta ett direktmedlemskap, eller stödmedlemskap, i partiet centralt. I dag när du blir medlem i Socialdemokraterna blir du automatiskt medlem i din närmaste S-förening.

– När jag har pratat om den här möjligheten på olika möten är det många som uttrycker att de hade gått med om den möjligheten hade funnits. Det gör att trappsteget blir lägre.

Redan i dag går det visserligen att vara medlem utan att engagera sig. Men Kenneth G Forslund tror det här sättet att paketera ett medlemskap är ett sätt att avdramatisera det ytterligare och få fler medlemmar.

– Sedan kommer de såklart ha möjlighet att engagera sig lokalt om de vill. I annat fall betalar de bara medlemsavgiften en gång per år, säger han.

Amanda Schulin, amanda.schulin@aipmedia.se

 

”Säkra vindkraften åt Sverige”

Sverige behöver ett statligt bolag för att investera i vindkraft. Det yrkar Björn O Karlsson, professor i energisystem vid högskolan i Gävle och fullmäktiges ordförande i Älvkarleby kommun, i en kongressmotion.

Den svenska vindkraften håller på att privatiseras – de låga svenska elpriserna, och höga avkastningskrav, gör det inte lönsamt för svenska energibolag att investera i vindkraftverk. Ägandet hamnar till stor del hos anonyma utländska ägare.

– Det är självfallet svenska folket som ska äga naturresurserna, säger Björn O Karlsson från Skutskär-Älvkarleby arbetarekommun.

Han vill att vindkraftparkerna ska ägas av de kommunala energibolagen eller av statliga Vattenfall och efterlyser ett statligt ”Svenska vindkraft AB” som investerar i vindkraft, på samma sätt som när Kungliga Vattenfallsstyrelsen för hundra år sedan elektrifierade Sverige. Eftersom Sverige redan producerar ett överskott av el är det sannolika att el från nya anläggningar kommer exporteras.

– Om en utländsk ägare bygger vindkraftverk i Älvkarleby och säljer elen utomlands tror jag varken kommunen eller Sverige får någon ekonomisk nytta av det.

Inte blir det bättre av att regeringen vill avskaffa eller försvaga kommunernas veto mot etableringar av vindkraft, menar han.

– Regeringen tvingar på oss vindkraftverk som stör naturen och som ägs av utländska ägare.

Amanda Schulin

 

Vi måste se över pensionssystemet

Kvinnors möjligheter att tjäna in till en pension som går att leva på missgynnas på många sätt i dagens system.

Det menar S-kvinnoföreningen Camilla i Lund, som skriver att pensionssystemet ska ses över i sin helhet i sin kongressmotion.

– Vi ser ett stort problem med att pensionerna inte är jämställda i dag, och utvecklingen går för långsamt. Vi vill skynda på processen.

Det säger My Lilja som är ordförande i Camilla. S-kvinnorna i föreningen understryker i motionen att flera viktiga ändringar redan gjorts av den socialdemokratiskt ledda regeringen, som höjd garantipension och höjt bostadstillägg. Men det räcker inte, och mer pengar behöver komma in i pensionssystemet.

– Både pensionsavgifter och garantipensionen behöver höjas. I dag skiljer sig tidpunkten åt när arbetsgivare börjar betala in tjänstepension, vilket missgynnar dem som kommer ut i arbetslivet tidigt. De inbetalningarna behöver därför ske från första arbetsdagen, säger My Lilja.

I dag är pensionsgapet mellan kvinnor och män 30 procent i genomsnitt, trots att lönegapet är drygt 10 procent. Det förklaras bland annat av längre föräldraledigheter, fler deltider och fler vab-dagar för svenska kvinnor än män.

– Vi behöver göra mer för att komma tillrätta med det, och föreslår därför en översyn av hela pensionssystemet utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Det här är så viktigt och jag hoppas verkligen vår motion antas i höst, säger My Lilja.

Amanda Schulin

 

”Satsa på forskning kring förlossningar”

Människan kan resa till månen och transplantera organ men kvinnor kan fortfarande inte föda barn utan att riskera livslånga men.

– Det är inte rätt att kvinnor ska behöva ha det på det sättet i dag, säger Aino Friberg Hansson, ordförande för S-kvinnor på Gotland som motionerat om mer forskning kring förlossningar.

Av cirka 320 förlossningar varje dag i Sverige slutar i snitt åtta med att kvinnor får skador i underlivet som till exempel kan resultera i inkontinens och livslång smärta.

– Både inom sjukvård och forskning är det fortfarande väldigt ojämställt mellan kvinnor och män. Förlossningar har funnits sedan urminnes tider men det är fortfarande många kvinnor som skadas rejält. Om jag ska vara raljant är det fortfarande lite av att ”ja ja, det hör till att vara kvinna”, säger Aino Friberg Hansson.

Att Socialdemokraterna driver på för fler barnmorskor är i och för sig bra, men det räcker inte, menar hon. I motionen yrkar Gotlands S-kvinnor på att Socialdemokraterna ska efterfråga forskning om mödra- och förlossningsvård och opinionsbilda för nytänkande.

Själv har Anio Friberg Hansson fem barn.

– Jag har insett vilken tur jag har som inte fått några skador. När man pratar med kvinnor i min ålder, 50 plus, märker man hur vanligt det är att de lider av förlossningar många år tidigare och att de inte har fått bra hjälp på alla år.

Ylva Säfvelin

Bli prenumerant på Aktuellt i Politiken.

Categorie: Svezia

”Vi har gjort upp med den destruktiva kulturen”

Mer, 14/07/2021 - 15:08
Förbundssekreterare Andrea Törnestam och Philip Botström, förbundsordförande, har lett det socialdemokratiska ungdomsförbundet under åtta år. I augusti lämnar de över till en ny SSU-ledning. Foto: Amanda Schulin

Philip Botström och Andrea Törnestam har lett SSU sedan 2015, men i början av augusti lämnar de över. Deras svåraste utmaning har varit att göra upp med SSUs interna kultur.

– Nu börjar vi se den verkliga bredden i förbundet, säger Andrea Törnestam, avgående förbundssekreterare.

Plantskolor. Blåslampor. Lekstugor. Kärt barn har många namn och ungdomsförbund i allmänhet balanserar ständigt på gränsen mellan att vara medias älsklingsnarrar och seriösa politiska aktörer med inflytande. För SSUs del har det i decennier handlat om uppslitande falangstrider kända långt utanför socialdemokratins gränser. Journalister har hånat dem, kommentatorer har förfasat sig och politiker, vissa i dag med ministerposter, har brännmärkts som ”höger” eller ”vänster” för livet utifrån vilket SSU-distrikt de en gång tillhört.

– Faktum är att sprickan i SSU är så etablerad och allmänt accepterad att vårt arbete för att ena förbundet mött skepsis hos en del före detta SSU:are. ”Ska ni sluta bråka nu?”, har vi fått höra. Men det är inte vad det handlar om. Vi ska kunna vara oense och till och med ha konflikter, men förbundet ska ha spelregler som är transparanta. Det vi säger är också det vi ska göra, säger Philip Botström, avgående SSU-ordförande.

Att konkret göra upp med en intern kultur är inte det enklaste. Och det tar tid. Så mycket tid, att det var en avgörande faktor bakom att ledarduon ställde upp för omval en andra gång, på kongressen 2019. Det är det inte många SSU-ledningar som gjort i modern tid, att sitta i fyra år brukar vara kutym.

– Det tog ett tag för oss som ledning att våga ta klivet och utmana de här mönstren, och det har inte varit lätt. Men vi bestämde att det inte kan sitta i väggarna, nu slutar vi dela upp oss i höger och vänster. Målet har varit att göra SSU förändringsbenäget, säger Andrea Törnestam.

Har ni lyckats då?

– Man blir aldrig helt klar med en organisationskultur. Men vi har fått till två handslag mellan alla distrikt. Förbundet driver gemensamma krav inför partikongressen i november. Och distrikten samarbetar inför anställningar och annat på ett helt annat sätt än tidigare, säger Andrea Törnestam.

– Den här resan har inneburit att alla med ledarroller inom SSU aktivt behövt välja att inte föra konflikterna vidare. Ett kvitto på det ser vi inför kongressen, att vi har kunnat ha öppna kandidaturer. Men de kommande åren är viktiga för hur förbundet utvecklas, säger Philip Botström.

De understryker att förändringsarbetet inte har haft som mål att strömlinjeforma förbundet, utan att få det att nå sin fulla potential.

– Ett ungdomsförbund som försöker förgöra varandra kommer inte att lyckas med det. Därför har det varit rationellt och smart, och en förutsättning för att våga ta tag i andra jobbiga frågor, inte minst förbundets ekonomi, säger Philip Botström.

Där har en del tuffa beslut behövt tas. När duon tillträdde 2015 hade SSU två tryckta tidningar, Tvärdrag och Frihet. I dag är båda nedlagda, även om Frihet har återuppstått som en digital medieplattform.

– Tidningarna var viktiga, men de fyllde inte sitt ändamål och omtaget med Frihet har varit ett av de betydande steg vi har tagit i förbundets digitaliseringsarbete, säger Philip Boström och får medhåll.

– Och ett sätt att anpassa oss till verkligheten. Vi når så mycket längre när vi är digitala, säger Andrea Törnestam.

Ni båda återkommer till den ansträngda ekonomiska situationen. Ändå valde ni att ta bort medlemsavgiften till SSU 2017?

– Medlemsavgiften var 20 kronor och administrationen kring den, med fakturor och påminnelser, kostade mer än det gav. Dessutom blir tröskeln lägre för våra medlemmar att rekrytera nya in i förbundet, säger Andrea Törnestam.

Och det verkade fungera till en början. Mellan 2017 och 2018 ökade antalet medlemmar i SSU med nästan 80 procent, från strax under 10 000 till nästan 18 000, och SSU gick om Moderata ungdomsförbundet som Sveriges största ungdomsförbund. Men vid årsskiftet 2020/2021 hade förbundet tappat 10 000 av dem, och började året med 7 390 medlemmar.

– I och med pandemin, då skolbesök och andra fysiska möten med potentiella medlemmar blivit omöjligt, har vi tappat jättemånga, säger Andrea Törnestam.

– Ja, den har varit ett dråpslag mot oss som förbund. Men nu går vi in i ett valår och kan förhoppningsvis lägga pandemin bakom oss snart. Då tror vi att det blir ett schvung uppåt igen, säger Philip Boström.

Pågående pandemi har varit en del i, men långt ifrån all, den dramatik som den svenska politiken varit igenom under de sex år sedan de tillträdde. Tuffa politiska kompromisser i och med januariavtalet har gjort att SSU höjt systemkritiken och förbundet har anklagats för att dra för långt åt vänster såväl som åt höger, beroende på vem som tillfrågas och vilka frågor det handlar om.

– Det har varit nödvändigt för oss att ta en hårdare ton mot regeringen. Det är många unga i dag som bär på en känsla av ett generationssvek, kanaliserat kanske främst genom klimatfrågan, men inte bara den. Då måste vi som ungdomsförbund kunna se bortom horisonten, säger Philip Botström.

Utöver ett stormigt och föränderligt politiskt landskap har förbundet även skakats av en del interna skandaler de senaste åren. I slutet av 2018 uppdagades att företrädare för SSU Skåne hade kopplingar till antisemitiska och homofoba kretsar i en moské i Malmö. En falang ska även ha skrämt oliktänkande till tystnad. Flera medlemmar uppmanades att lämna förbundet och två uteslöts.

– Man kan tycka vad man vill om det som framkom i media, men det visar att vi som förbund inte är någon fredad ö från övriga strukturer i samhället. Vi ska inte ha något inträdesprov, men vi ska samtidigt ha höga krav på våra företrädare, säger Andrea Törnestam och betonar att de sedan dess infört både en granskningsfunktion och kandidatförsäkringar.

Många minns också den berömda taxiresan från Sälen till Stockholm 2017 för 8 000 kronor, motiverad av ett möte med Socialdemokraternas verkställande utskott dagen därpå. Ett möte Philip Botström inte dök upp på, då han vid tidpunkten mådde psykiskt dålig och kände av tecken på utmattningssymptom.

Var det rätt beslut för dig personligen, då, att sitta kvar som ordförande?

– Ja, av flera skäl. Om jag hade avgått hade ju det bidragit till en norm kring hur politiska företrädare ska agera när de blir sjuka. Sedan har jag, genom samtal, mejl och brev också förstått att det betytt mycket för många med min öppenhet kring mitt mående. Förhoppningsvis har det bidragit till att minska tabut, säger Philip Botström.

– Dessutom, vad hade det sänt för signal om du lämnat? Om vi inte hade kunnat visa att Philip kunde sitta kvar, trots en otroligt uppiskad stämning i media, hade det varit som att säga att om du inte mår bra, så är SSU inte en plats för dig, fyller Andrea Törnestam i.

Slutligen. Vad ska ni göra nu?

– Bli glada studenter! Jag har sökt lite olika kurser till hösten, bland annat om ledarskap och inom företagsekonomi, säger Andrea Törnestam.

– Jag har också sökt lite olika utbildningar, vi får se vad det blir. Polisyrket lockar mig, men även kriminalvården och läraryrket. Jag kan tänka mig ett förtroendeuppdrag igen i framtiden, men absolut inte nu, säger Philip Botström och fortsätter.

– Jag vill gärna fokusera på mig själv och kanske även familjebildning, på ett sätt som inte varit möjligt när SSU så att säga varit centrum i mitt liv, säger Philip Botström.

Bli prenumerant på Aktuellt i Politiken.

Categorie: Svezia